bedragenigen

Igår var ungarna hemma på middag inför semestern, vi pratade lite också om hur de skall hålla kontakten med mig. Jag erbjuder middag varje torsdag (de får komma annars ock förståss) och att jag skall övningsköra med dom. Det kom också eventuell hyresgäst som var och kollade på tomma rummet. De verkar ganska intresserade men inget är helt klar. Lilly känner till detta och måste lämna sin nyckel för det. Hur detta skall gå till är inte helt klart. Jag ville först att hon skulle komma på lördag vi kan ordna räkningar och sånt men hon sa att hon inte kan då. Jag anade att hon planerat nått med fyllepundarflatan.

 

Nu ska jag älta lite till. Jag var på Slims skolavslutning och Lilly kom dit hon med. Jag vill träffa henne, jag älskar henne, jag vill hålla om henne men jag är så arg och påverkad att jag inte kan koncentrera mig på skolavslutningen. Jag skäms nått otroligt för att jag vill ha henne tillbaks. Hon är inte värd min kärlek. Jag är en hanrej och hon ger mig bara smärta. Och jag pendlar som tusan, nästa tanke: Rätt glad blir jag över att hennes nya frisyr inte passar henne ett dugg. Den är skitful, helt enkelt. När hon sitter bredvid mig i aulan ser jag i hennes kalender att hon skall till Örebro på fredag och sova på hotell. Jag blir galen av svartsjuka fantasier. Hon lever ut alla sina romantiska fantasier nu. Ha tid, vita hotellakan, promenader, samtal över vinmiddagar… (som om inte vi hade sånt också) jag hoppas hon får det hon vill, samtidigt som jag hoppas tåget spårar ur och flatan dör. Det gör så jävla ont, jag kan inte tänka, jag har inget minne.

 

Man gör inte som Lilly gör. Hon lever ut sin nya romans helt utan att bry sig om konsekvenserna för andra. Det är nära den ultimata egotrippen. Hon skiter i alla andra bara för att få leva ut sina lustar.